Baptister och lutheraner möttes för
tionde gången till teologiska lärosamtal
Trosbekännelse och kyrkornas fredsarbete var teman denna gång
Finlands svenska baptistsamfund, Suomen Baptistikirkko och Finlands evankelisk-lutherska kyrka möttes 16-17 januari till teologiska överläggningar, lärosamtal, denna gång i Helsingfors.
Varje lärosamtal har två teman, det ena av mera teologisk art, det andra mera kring hur det kristna livet tar sig uttryck. Årets teman var ”Tro och trosbekännelse” samt ”Kyrkornas fredsarbete”.
Tionde gången
Det var nu tionde gången som baptister och lutheraner möttes för dylika lärosamtal. De första skedde 1997 och initierades av Jani Edström som då var generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. Edström var med också denna gång som en av FSB:s representanter, tillsammans med samfundsföreståndare Peter Sjöblom.
Biskop Matti Repo, som fungerade som ordförande under den första samtalsdagen, gjorde inledningsvis en kort tillbakablick till när de baptistisk-lutherska lärosamtalen inleddes en gång i tiden. Han påminde om att samtalen förutom att de fört två kristna riktningar närmare varandra, också speciellt i början hjälpte de två baptistsamfunden att närma sig varandra. För att kunna hålla teologiska samtal med lutheraner, behövde de två baptistsamfunden nämligen först samtala sinsemellan.
Tvåspråkigheten har även funnits med ända från början, på så sätt att var och en har kunnat använda det språk man känt sig bekvämast med.
Trosbekännelse
Temat för första dagens överläggningar var ”Tro och trosbekännelse”. Tomi Karttunen inledde med en grundlig redogörelse för frambringandet av den nicenska trosbekännelse som i år firar 1700-årsjubileum.
Jari Portaankorva gav baptisternas kommentar och konstaterade att både den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen speglar även baptisters trosuppfattning. De finska baptisterna har själva tre bekännelser i bruk, utöver den apostoliska trobekännelsen har man även en protestantisk bekännelse samt en bekännelse som formulerades när de finska baptisterna i början av 1900-talet bildade eget.
Torsdag kväll ordnades aftongudstjänt i Brändö kyrka. Kyrkoherde Minnamari Helaseppä var liturg. Predikade gjorde Jani Edström, medan Peter Sjöblom bidrog med ett par sånger.
Kyrkornas fredsarbete
Fredagens tema var ”Kyrkornas fredsarbete”. Jani Edström konstaterade i sitt föredrag att baptister länge varit kända för sitt starka engagemang för fred, rättvisa och icke-våld. En av rötterna till detta sträcker sig ända till den anabaptistiska rörelsen som växte fram som den tredje och mest radikala grenen av reformationen på 1500-talet.
Peter Sjöblom gav därefter en kort resumé över anabaptisterna, varefter Edström fortsatte med att konstatera att baptisters fredsarbete är djupt rotat i övertygelsen att alla människor är skapade av Gud och har ett gemensamt ansvar för att verka för en värld där fred och rättvisa råder. Detta engagemang sträcker sig långt bortom individuella eller kyrkliga angelägenheter och omfattar ett globalt ansvar att främja fred i hela samhället och världen.
Flera baptister har även erhållit Nobels fredspris, däribland Martin Luther King samt den nyligen bortgångne expresidenten Jimmy Carter.
Riikka Porkola berättade för sin del om KEK:s (Konferensen för europeiska kyrkor) initiativ ”Pathways to Peace” (Fredsstigar) som är ett svar på Rysslands agressivitet mot Ukraina. En av de frågor som berörs är begreppet rättvis fred.
Nästa teologiska lärosamtal planeras till 2028 och i början av 2027 fastslås teman för de samtalen.
• Peter Sjöblom